DAFFELIS

Kursstart på Försvarsmaktshund kursen.
 
Vi var en blandad skara med allt ifrån sådana som oss som tycker att detta är en rolig erfarenhet till de som vill tävla. Det var många schäfrar och än fler Rottweilers sen en Berner sennen och en irlänsk setter och sen vi med DP =) Totalt var vi tolv ekipage.

Vi deltagare fick gå igenom våra mål med kursen samt hur långt vi kommit med våra hundar. Instruktörerna gick  sedan igenom kursplanen, förväntningar samt alla moment som vi kommer att prova på såsom patrullstig med ljud och vind markeringar, bevakning och spår mm. De talade om vikten av att lära sig sin hund, lära sig läsa av vad den reagerar på och hur den gör för att tala om vad den hör/luktar osv. Vi fick se vad det var som hunden skulle markera i spåren såsom skyddsförbandpaket, raggsocka, magasinhylsa, mm. Vi fick också information om att vi skall föra träningsdagbok och hur den skulle föras. Hela denna teoridel var mycket intressant att lyssna på och man lärde sig massor med saker.

 Efter en  kort fika så var det dax att låta hundarna träffas och känna av varandra. Det var lite gruff mellan en del av hanarna i början men vi blev ombedda att hålla oss i rörelse och gå runtomkring varanda , hålla avståndet och ha koll på sin hund och strunta i de andra. Efter ett tag så gick instruktörerna/Figuranterna in i skogen och spred ut sig. Nu skulle våra hundar testas i hur de är mot nya människor. Vi skulle gå runt och hälsa på alla figuranterna/instruktörerna=(skriver FI som förkortning)De klämde och kände och kollade hur hunden reagerade. Daphne skötte sig kanon, hon slickade inte ihjäl FI men kom fram och hälsade och lät sig klämmas och kännas på nere på marken. Vi gjorde detta en ganska lång stund och utan att tänka på det så hade FI rört sig närmare som i en ring och det gjorde ju att vi hade tajtat in avståndet mellan hundarna när vi gick kors och tvärs i skogen för att komma till nästa FI som skulle hantera sin egna hund.



När de hade sett hur våra hundar betedde sig mot människor samt de andra hundarna så hade de förberett ett test i form av en patrull stig. Vi fick ingen information om vad vi skulle göra utan blev bara ombedda att ge hunden tillåtelse att gå först och sen bara följa med. De ville se hur man som ekipage arbetade samt hur hunden reagerade på patrullstigen. 

Vi hade ju ingen aning om vad eller hur man skulle göra men glada i hågen så började vi gå den anvisade stigen. Daphne var lugn men uppmärksam. Vi höll bara i kopplat och gick tyst efter. En av FI gick också med för att observera . Efter en stund så ser vi att Daphne Fryser till vänder sig om och tittar på husse och sen tar två kliv ut i skogen och spänner upp sig och moffar till tyst sen vänder hon sig igen och tittar snabbt på Christer. Vi förstod ju att hon berättade att det var något där. Hon håller sig helt tyst och skäller inte en endaste gång men står still och markerar och är väldigt uppmärksam. Sedan börjar det röra sig i en buske och då ställer hon sig upp på bakbenen för att se bättre . Nu kommenderar Fi oss att fortsätta framåt för testet var klart. Daphne hade markerar helt rätt hon var en tia sade han. Vad det innebär kommer vi kanske förstå framöver på kursen. Fi blev riktigt imponerad över hur bra hon jobbade och hur tydligt hon markerade samt att hon inte visade någon rädsla utan klev fram mot ljudet samt höll sig tyst.



Medans de andra gick stigen så fick man träna lydnad på planen. Daphne var väldigt följsam idag. Vi övade på att sitta kvar, inkallning, apportering och fot och det fungerar bättre och bättre men avståndet under fotgåendet måste minskas samt att daphnes uthållighet /kontakt måste ökas på.

När alla var klara med stigen så blev det storsamling i grupp och FI skulle utvärdera vad de hade sett och uppmärksammat under stigen samt hanteringsövningarna. Under teoridelen tidigare så hade de sagt att vi fick vänja oss vid ris och ros och att båda var lika viktiga för att ekipagen skall kunna utvecklas och lära sig maximalt utav denna kurs. 

Sammanfattning: Det var ingen av hundarna som visade aggressiva tendenser gentemot människa. De hade inte registrerat någon hund som hade reagerat med rädsla under stigen. Två hade markerat dåligt men det kunde avhjälpas utav att man lät den gömda Fi resa sig och börja springa nästa gång och låta hunden springa efter. detta skulle kunna motivera hunden till att tycka det blev roligare. En av deltagarna tyckte att hennes hund reagerade lite för kraftigt och morrade och reste ragg , ville inte att det skulle förstärkas men det kunde man också träna genom att FI nästa gång kunde leka lite med hunden. Det fick dock inte bli för mycket så att hunden gick upp i varv och började skälla av positiv förväntning heller.

De tyckte att i det stora hela så jobbade hundarna bra (och sen kom det vi kommer leva på länge framöver)
-men den lille jobbade absolut bäst. Markerade utomordentligt och höll sig helt tyst. Nu har vi slått hål på den myten ifall det fanns några som inte trodde att små hundar kan. Det har den lille bevisat idag.

Det som är extra roligt är att dessa instruktörer håller ju i många utbildningar och de kommer säkert berätta om den där lille dvärgpinschern för andra kursare, och det känns så roligt.

Vi blev så jäkla glada för de orden. Där hade vår Daphne helt för egen maskin bara gjort som man skulle göra. Nu hoppas vi att vi kan lära oss mer och kunna läsa henne bättre och vara henne behjälplig på bästa sätt och bli ett starkare ekipage. Vi ser fram emot mörker patrulleringen och se hur hon hanterar den biten och ja....det är så mycket vi ser fram emot i denna kursen att vi knappt kan vänta två veckor till. Nästa tillfälle blir det personspår.

Ha det gott alla

M&H&D