Hej på er=)
081206
Idag vaknade vi tidigt i huset. Husse skulle iväg så matte och Daphne stöd gick upp tidigt också;) Sedan gick vi en härlig liten morgonrastning. Det är så tyst och lugnt uteoch man ser hur folk i husen börjar vakna till. Väldigt vackert med alla adventsstjärnor och andra belysningar den här årstiden.
När vi kom hem så vankades det mat med medicin, men det gick inte. En gång kan man lura trollet men tydligen inte igen;) Det vara bara att ta till sprutan, och väldigt vad smidigt det gick. Kommer inte prova ens att blanda ut maten något mer. Medicineringen var klar på ett litet kick och sen fick hon en godisbit efteråt för att ta udden av den där blä smaken. När detta var klart så hade hon matlusten igen och åt en portion opreparerad mat=)
Idag skall vi bara vara och ha det lugnt och skönt. Vi har bestämt att vi skall laga pannbiff, kokt potatis med gräddsås. Då vet jag en som kommer stå och tigga som en liten toka när nötfärsen kommer fram. Självklart så lönar det sig (hon brukar ju få en liten klick) Tror det är en bland de godaste sakerna hon vet.
Tänk vad man har lärt känna den där spinkräkan. Lärt sig läsa av henne och hon även oss.
Varje dag utspelar sig nästan detta scenario: Matte tycker framåt åtta halv nio att nu har hon grejat lite hemma vovven har tränat, gått och fått sitt för idag så nu vore det skönt att ligga i soffan och kanske titta lite på tv eller titta i en tidning.
Knappt har jag hunnit lägga mig tillrätta i soffan förens jag hör hur Daphne reser sig från fårfällen framför kaminen. Jag hör hur hon tassar fram över trägolvet. Stannar nedanför soffan. Sedan hör jag en tass skrapa till på soffans kortsida och sen blir det tyst. Jag vänder mig INTE om och tittar. Efter några sekunder kommer en lite kraftigare dubbel krafsning. Jag vänder mig fortfarande INTE om. Då kommer skallet, aningens återhållsamt (-kom igen nu matte). Om jag inte vänder mig om då heller utan försöker ignorera så kommer hoppet upp på armstödet och en krafs i håret eller om jag har hårband så drar hon av det. Fungerar inte ens detta för att få igång matte så ställer hon sig helt sonika på min bröstkorg och kör upp huvudet och gnuggar det fram och tillbaka över min näsa och ögon (alltså omöjligt att se tv:n). Vid detta laget så brukar ignorerings förmågan vara helt borta. Antingen börjar jag skratta eller så får jag resa på mig för att hon skall flytta på sig.
I samband med detta så brukar Daphne snabbt hoppa ner på golvet samtidigt så ser man att ett ljus tänds i Daffens ögon att Ok nu lyckades jag få upp matte=) Då springer hon snabbt som en vessla in och ställer sig mitt på badrumsgolvet i bäcksvarta mörkret och står där knäpp tyst och väntar. Hon kan vänta väldigt tålmodigt måste jag säga;)
Varför gör hon så här då? Jo hon vill leta godis. Det är en aktivering vi har kört länge. Vi stänger in henne i badrummet och gömmer godis eller en leksak någonstans i huset och sen öppnar vi dörren och hon får leta.
Det är detta hon säger att hon vill göra med detta beteende. Visst har vi lärt in det eftersom vi har gått med på hennes inviter ett flertal gånger. Måste dock säga att det inte är alltid det går vägen utan ibland säger vi att hon faktiskt får lägga sig. Berättade detta mer i syftet som en rolig historia. En historia som även visar på våra brister kanske eftersom vi låter henne lyckas med detta egna lekinitiativ. Men so what! Vi tycker (oftast) detta är väldigt charmigt och roligt och vi älskar att se denna glädjen i denna lilla kropp när hon stolt kommer med den gömda leksaken i munnen för att få belönings kampa.
Detta var bara en liten parantes och inblick i en liten stund av vår vardag med Daphne- vårt egna lilla glädje monster. Stunder tillsammans med henne som skänker så mycket tillbaka.
Ha det gott och kör försiktigt om ni skall ut på vägarna- Det var jätte halt ute
C&L&D
Ha det gott
Idag vaknade vi tidigt i huset. Husse skulle iväg så matte och Daphne stöd gick upp tidigt också;) Sedan gick vi en härlig liten morgonrastning. Det är så tyst och lugnt uteoch man ser hur folk i husen börjar vakna till. Väldigt vackert med alla adventsstjärnor och andra belysningar den här årstiden.
När vi kom hem så vankades det mat med medicin, men det gick inte. En gång kan man lura trollet men tydligen inte igen;) Det vara bara att ta till sprutan, och väldigt vad smidigt det gick. Kommer inte prova ens att blanda ut maten något mer. Medicineringen var klar på ett litet kick och sen fick hon en godisbit efteråt för att ta udden av den där blä smaken. När detta var klart så hade hon matlusten igen och åt en portion opreparerad mat=)
Idag skall vi bara vara och ha det lugnt och skönt. Vi har bestämt att vi skall laga pannbiff, kokt potatis med gräddsås. Då vet jag en som kommer stå och tigga som en liten toka när nötfärsen kommer fram. Självklart så lönar det sig (hon brukar ju få en liten klick) Tror det är en bland de godaste sakerna hon vet.
Tänk vad man har lärt känna den där spinkräkan. Lärt sig läsa av henne och hon även oss.
Varje dag utspelar sig nästan detta scenario: Matte tycker framåt åtta halv nio att nu har hon grejat lite hemma vovven har tränat, gått och fått sitt för idag så nu vore det skönt att ligga i soffan och kanske titta lite på tv eller titta i en tidning.
Knappt har jag hunnit lägga mig tillrätta i soffan förens jag hör hur Daphne reser sig från fårfällen framför kaminen. Jag hör hur hon tassar fram över trägolvet. Stannar nedanför soffan. Sedan hör jag en tass skrapa till på soffans kortsida och sen blir det tyst. Jag vänder mig INTE om och tittar. Efter några sekunder kommer en lite kraftigare dubbel krafsning. Jag vänder mig fortfarande INTE om. Då kommer skallet, aningens återhållsamt (-kom igen nu matte). Om jag inte vänder mig om då heller utan försöker ignorera så kommer hoppet upp på armstödet och en krafs i håret eller om jag har hårband så drar hon av det. Fungerar inte ens detta för att få igång matte så ställer hon sig helt sonika på min bröstkorg och kör upp huvudet och gnuggar det fram och tillbaka över min näsa och ögon (alltså omöjligt att se tv:n). Vid detta laget så brukar ignorerings förmågan vara helt borta. Antingen börjar jag skratta eller så får jag resa på mig för att hon skall flytta på sig.
I samband med detta så brukar Daphne snabbt hoppa ner på golvet samtidigt så ser man att ett ljus tänds i Daffens ögon att Ok nu lyckades jag få upp matte=) Då springer hon snabbt som en vessla in och ställer sig mitt på badrumsgolvet i bäcksvarta mörkret och står där knäpp tyst och väntar. Hon kan vänta väldigt tålmodigt måste jag säga;)
Varför gör hon så här då? Jo hon vill leta godis. Det är en aktivering vi har kört länge. Vi stänger in henne i badrummet och gömmer godis eller en leksak någonstans i huset och sen öppnar vi dörren och hon får leta.
Det är detta hon säger att hon vill göra med detta beteende. Visst har vi lärt in det eftersom vi har gått med på hennes inviter ett flertal gånger. Måste dock säga att det inte är alltid det går vägen utan ibland säger vi att hon faktiskt får lägga sig. Berättade detta mer i syftet som en rolig historia. En historia som även visar på våra brister kanske eftersom vi låter henne lyckas med detta egna lekinitiativ. Men so what! Vi tycker (oftast) detta är väldigt charmigt och roligt och vi älskar att se denna glädjen i denna lilla kropp när hon stolt kommer med den gömda leksaken i munnen för att få belönings kampa.
Detta var bara en liten parantes och inblick i en liten stund av vår vardag med Daphne- vårt egna lilla glädje monster. Stunder tillsammans med henne som skänker så mycket tillbaka.
Ha det gott och kör försiktigt om ni skall ut på vägarna- Det var jätte halt ute
C&L&D
Ha det gott
Kommentarer
Trackback
