Vad har hänt sen sist?
Tjenare på er.........Gäsp.......känner mig lite trött idag.....det har varit lite ont om plats i lyan i natt. Min ena favorit tvåbening (den som är något lägra i rang än den större) har sovit med flocken och oj vad hon far runt.
Eftersom hon är valp med så måste hon ju dia under natten och då vaknade ju jag. Tycker att de där fyrbeningarna är lite konstiga........de har som liksom bärbara spenar med mjölk i som fyrbeningarnas valpar kan dia ifrån. Visserligen kanske ganska praktiskt men ändock ganska så opersonligt om man frågar en omhuldande själ som mig själv. Detta kanske är en mode fluga vem vet?
Sen har de där fyrbeningsvalparna ännu en olustig vana som inte är lika trevlig. De har på sig en bärbar rastnings plats där de gör sina behov i tid och otid. Jamen hallå.........hur lång tid behöver de egentligen för att bli rumsrena. Jag har försökt visa flera gånger hur det skall gå till. Hav tålamod säger jag bara ........det verkar fyrbeningarna ha i mängder.
Igår lekte jag med min gamla kamrat Ayla. Hon börjar allt bli lite till åren nu men jag försökte sätta lite fart på henne. Hon kan ju få lite fart på de där benen om hon vill. Ayla och hennes matte fick sen följa med oss när vi åkte iväg i den där jätte plåtlådan som pratar konstigt och den verkar kunna springa hur fort och långt som helst.
Vi kom fram till ett ställe där det satt som en massa bollar i olika färger uppsatta och det var många många fyrbeningar där. De började prata en massa eller rättare sagt det lät som de ylade tillsammans i en stor flock och sen kom det in något som brann förfärligt och en modig fyrbening försökte ensam träda fram och släcka branden. Det mest märkliga var att när branden var släckt så åt alla fyrbeningarna upp det som elden inte förstört.?????. Vet inte vad jag skall säga annat än att det var ett mycket märkligt beteende. Ingen av de nära och kära i min flock verkade det minsta oroad så kanske är detta ytterligare en av de där sakerna som jag aldrig kommer förstå mig på.
Det var allt från mig
Daphne has left the building.
Vad har hänt sen sist?
Gäsp.......Godmorgon allihopa. Jag har haft lite sovmorgon idag. Annat var det igår då gick matte , husse och min favorit tvåbening (hon som är lite högre i rang än den andra) upp tiiiiidigt. Jag förstod ju givetvis att det var något på gång och vem hade rätt.....jooooo JAG.
Vi åkte upp till den där platsen där vi fyrfotingar regerar, en utomordentligt bra och rolig plats om du frågar mig. Vi parkerade vid den där stora gräsplanen med alla roliga leksakerna. Ja du vet bron utan vatten.....korvarna utan kött i osv.
Helt plötsligt såg jag som som ett ljus och ett skimmer. Det var som att det hände något och alla bitarna bara föll på plats. ......
Nu förstod jag hur Husse hade tänkt det och ni må tro att jag blev stolt över honom. Det var därför min favvo valp tvåbening var med. Det var hon.....hon som skulle lära min husse hur man hoppar över hindren, hon har ju varit med här förr och hon klarar allt jag gör, det har hon visat flera gånger......det var ju hon självklart.....det är ju mycket lättare för henne att lära husse (med min vägledning givetvis) eftersom de pratar samma språk.
Jag blev ju givetvis jättestolt över min husse som är så klok och visade det genom att vara extra glad och pussig. Vi gick mot planen och jag såg hur alla tittade på oss. Kan de gott göra för här skall de få se på proffs. Helt klart avundsjuka blickar var det. Det är inte alla av oss fyrbeningar som har en egen proffs hoppare och en godisautomat och en varm gående liggplats på två ben som följe. När vi kom fram till grinden så gick jag självklart först för att se till att alla andra flyttade på sig.....sen kom godis automaten och sen...........stängdes grinden.....
Kan ni förstå detta ....vänta det måste blivit nåt fel.....jag sprang genast tillbaka och ropade på proffshopparen men hon och matte satte sig ner utanför. Jag blev riktigt frustrerad....vad var detta.....Alla körde igång och börja hoppa och springa över bron. Som tur är så ser jag ju att min husse inte är den enda som inte hoppar över hindren. Mina andra fyrbenta vänner sliter hårt med sina hussar och mattar de med. Jag hoppar trogen som jag är över två hinder och sen försöker jag få husse att förstå att nu är det dax att plocka in proffs hopparen. Jag springer bort och försöker prata med henne men hon kommer inte till undsättning. Så här försöker jag några gånger men det hjälper inte utan godisautomaten och jag harvar vidare.
Bra härlig är han i a fall min husse han kämpar och låter inte självförtroendet svikta fast han är så kass på att hoppa. Det hade ju kunnat knäckt den vassaste fyrbening. Sista gången jag försöker prata tillrätta proffshopparen så reser hon på sig och jag tänker Yes...nu kommer hon in till oss. då går matte och hon iväg därifrån. Va???Vart skulle dom???? En del saker i världen är för svåra att ens försöka förstå sig på och detta var en sådan sak. Jag har fortfarande ingen aning om vart de tog vägen men det där skenet och skimret jag sett när jag kom hit var som bortblåst.
Nä nu tror jag det vankas käk......detta var lite kort från mig
Daphne has left the building
Vad har hänt sen sist?
Det var ju ett tag sen jag hörde av mig till er men så blir det när man har fullt upp. Matte och Husse verkar äntligen förstått vad roligt det är med den där hinder träningen. De har blivit jätte mycket duktigare . Vi har varit där flera gånger den sista tiden. Husse har faktist hoppat över minst två och det är ju ett framsteg. (Jag hoppar ju över flera på raken för att visa honom men man får vara glad för det lilla framsteg han gör)
Förutom att varit ute och vallat Husse och Matte på lite vandringar för motionens skull så är det mest de där hindren vi övat på. De där långa korvarna utan kött i springer jag ju igenom som inget nu för tiden men jag har ju insett att Husse nog aldrig kommer få plats att springa igenom dem eftersom han hela tiden envisas att springa på bakbenen.
Jag visade dem också att man kunde gå över bron som inte har något vatten under sig men det verkade inte som att Husse vågade det. Han blev ju glad som vanligt och kände sig säkert trygg när han såg hur lätt jag klarade av det. Ja, ja det är bara att ha tålamod med mina tvåbeningar. Tacka vet jag en av mina favorit valptvåbeningar, hon som är något högre i rang än den allra minsta. Hon var med på hinder banan och hon lärde sig ju på en gång. Hon hoppade och kröp i tomma köttkorven och klarade det mesta galant. Kanske är det så att inlärningen går saktare ju äldre tvåbeningarna blir. Man kanske inte kan lära gamla tvåbeningar att sitta ;) Envis som jag är kommer jag fortsätta ett tag till. Även om husse och matte aldrig blir riktigt som jag har tänkt mig så tycker jag faktiskt om dem en hel del ändå.
Just det ja för inte så länge sen det var nog strax innan solen gick ner nu sist då var ju min polare Blade två av hans tvåbenta flock på samma ställe som jag. Vi var inomhus på det där stället där det nästan är fler fyr än tvåbeningar (fyrbeningar rules he, he)Husse och Matte ställde upp honom på ett högt utfodringsställe med ben och verkade ha någon konstig ritual för sig. Det verkade nästan som att de dyrkade honom och offrade köttbullar och korv till honom i mängder. De gosade (såg det ut som från min vinkel i a fall)och klappade på honom och han visade sig på styva linan och visade tänderna för mina tvåbeningar . Jösses.....hade de glömt bort mig nu eller??
Jag visade dem att gränsen var nådd och fick försöka kalla in dem med ett ljudligt skall. För en kort sekund fick jag deras uppmärksamhet och de tittade åt mitt håll och visade tänderna och lät så där som bara tvåbeningar kan låta (kluckande lite väsande men ändå glatt ljud). Jag tror inte det är något hotfullt egentligen men de har inte ordning på sina signaler de sänder ibland. Visa tänder är alltid ett hot (utom bland tvåbeningar då). Överseende som jag är så väntade jag tålmodigt.
Tro det eller ej.....men efter en stund (kändes som en evighet) kom min favorit husse och lyfte upp mig på foder stället på ben. Äntligen förstod dom att de tagit fel fyrbeninga att offra till. Nog för att jag och Blade är lite lika men bättre sent än aldrig att inse sitt misstag. Det kom fram tre olika tvåbeningar som jag inte träffat förut och kände och klämde på mig och jag visade mig på styva linan och visade tänderna för alla tre (samtidigt som jag kollade in Blade för att försäkra mig om att han blev riktigt avundsjuk). Husse och Matte var jätte nöjda med mig det såg jag på dem. Klart man förlåter om det sker ett misstag , jag vet ju att det är mig de tycker bäst om.
Vet inte varför men jag får en liten aning om att det kommer hända något snart. Den här offer rutinen brukar komma i samband med att vi åker bort och träffar massor av fyrbeningar. Vi brukar springa tillsammans i ringar och sen delas det ut massa färgglada plastband (helt värdelösa om man frågar mig, kunde de inte vara ätbara saker). Kanske har jag rätt att snart är det en sån fyrbens träff utan lek igen. vi får se.....nä nu måste jag ut ett varv på mina ägor och lukta av morgon tidningen.....
Ha det gott alla ni där ute
Daphne has left the building
Vad har hänt sen sist?
Det var ett tag sen nu men så är det ju när man har fullt upp=)
Vad har jag pysslat med då?........jag har ju lekt en del med mina fyrbenta vänner men också och allra mest med mina favorit två beningar både stora och små valpar.
Vi har varit ute mycket i skogen och jag har fått nooooooosat och hittat en massa gott. Jag är verkligen en fena på att hitta mat. Ibland har jag tillockmed fått hjälpa matte med att hitta husse. Husse springer bort hela tiden hon har verkligen ingen inkallning på honom. Kanske är det någon fyrbening som löper i närheten....inte vet jag. Än så länge har det dock gått bra och han har kommit med hem igen.
Jag har ju också börjat i hopp skola och det är riktigt skoj. Husse är ju inte lika snabb som mig men han verkar ändå veta hur man skall göra med dessa olika brädor och pinnar. Vi har en tyst överenskommelse han och jag. Jag lär honom lite spring och gen teknik och han visar bästa vägen över hindren. Han har ju också den lilla fördelen att han är en utmärkt godis automat;).
Annars så är mitt liv som vanligt.....helt ok. Det har dock blivit lite kallare ute men vad gör det för jag har ju min favorit plats vid den där plåt lådan som lyser/fladdrar och är varm inne och den verkar helt lagad nu efter att ha varit trasig hela sommaren.
Ha det gott alla två och fyrbenta vänner där ute......
Vi ses snart får vi hoppas.....
Daphne Has left the building
Vad har hänt sen sist?
Tjenare...... nu var det dax igen.....att skriva lite.
Igår var matte hemma med mig hon var nästan som vanligt men ändå inte...... Hon sprang en massa in i det där lilla rummet som har en sittplats med vatten i (eller är det en stor vattenskål, jag vet inte) Det lät i a fall en massa konstiga ljud där inne ifrån.....Blev nästan lite orolig. Idag så är hon som vanligt igen.....de kan vara riktigt svåra att förstå sig på de där två beningarna.
Varför kan de inte vara som oss vanliga hundar???????
Igår fick jag vara i skogen och springa och sen fick jag nosa mig fram till en liiiiiiiiten matskål som var stängd. Förstår inte varför skålen måste vara såååå liten och stängd??? Jag får ju inte ens ner nosen i den....Husse blev jätte glad över det jag hittat och hjälpte mig så jag fick äta upp det där goooda köttet som var i.
När kvällen kom så tände husse upp en sån där sprakande , varm fladdrande lampa i plåtlådan med dörr. Jag hade precis lagt mig tillrätta på den mjuka lurviga mattan framför som luktar gott (känner igen lukten men kan inte placera den riktigt).
Dåååååååå ser jag hur det börjas plocka fram konstiga leksaker som ställs in i det lilla rummet med vatten stolen. Sen hör jag hur det börjar rinna vatten ur den där konstiga stålpinnen som växer utmed väggen.......
Fyyyyyyy den leeeede.....nu kom jag ju ihåg......Jag gör ett tappert försök att smyyyga till min lya.......icke då.....de såg det allt. De lyckades fånga upp mig och bar in mig och gjorde det som skulle göras.....
Kan ni förstå varför jag....JAG som inte gillar regn skall behöva öva på att utsättas för detta inomhus....till råga på allt..... De regnade först ner mig och sen smutsade de ner mig med nåt klet......sen regnade de på mig igen och sen kleta ner mig igen .....och sen samma sak en gång till......Snacka om chock träning......tror de att jag skall gilla regn bättre nu..... Nåväl som den förstående hund jag är så fick de hålla på...... Jag gav dem dock det lååååååånga ögat som nog sa en hel del.....
Efteråt kändes det som att de kanske förstod att de gått över gränsen med regnträningen. De försökte så gott de kunde att få mig torr..... Jag fick dock visa dem hur man gör det bäst..... Husse och mattes sovplats är det bästa torkstället. Jag liksom har utvecklat en kryp, spring, rulla teknik (allt skall göras samtidigt)bland deras sov saker. Det fungerade som vanligt..... Sen kom lugnet och jag kunde lägga mig och bli varm framför den fladdrande lampan.....Några gånger blev jag störd när matte eller husse skulle komma och nosa på mig..... Stackare....tänk vilka ynkliga nosar de har......de måste verkligen trycka sina nosar mot min päls för att kunna känna nåt...... Slutet gott allting gott.......till slut.....
Daphne has left the building.....
Vad har hänt sen sist?
070913
Ja, vad har jag hittat på den senaste tiden...... Det mesta har varit som vanligt. Jag har sovit, lekt och sett till att matte och husse har kommit ut och rört på sig.
Jag fick här om dagen vara med en massa fyrbeningar och hoppa och springa det var kuuuul.....äntligen förstod husse att det var dax att verkligen gå in till den där speciella planen med alla färggranna saker.
Vi åkte upp dit en annan dag med men då var det inte en endaste två eller fyrbening där.....jag och husse och matte fick ha hela planen för oss själva..... Jag fick hoppa och springa genom de där långa hålen flera gånger utan att behöva vänta på min tur. Hoppas jag kommer upp dit snart igen.
Igår så fick jag följa med matte ner på stan och där träffade vi en tvåbening jag inte kände men hon verkade riktigt ok så vi hälsade och sen satt vi länge jätte nära varandra medan matte och den där tvåbeningen satt och drack något ur ett par matskålar. De pratade och pratade men jag väntade tålmodigt.......ända tills.......jag såg att en hel flock med små bevingade saker som hade landat på sitt och foder stället bredvid oss...... Jag försökte hoppa dit .....bara för att få ta mig en närmare titt men matte var snabb(för en gångs skull) och hann fånga mig......Ja, ja nästa gång kanske jag hinner. De små ving varelserna flög sin kos i vilket fall. På stan börjar det bli riktigt spännande att vara det händer hela tiden en massa grejer och fullt med två beningar och tack och lov en och annan fyrbening med för den delen.
Nu skall jag ut och lukta lite och sen skall vi gå till mina favorit mini två beningar.
Daphne has left the building
Vad har hänt sen sist?
Idag var jag och Ayla ute med hennes matte och min husse och matte och gick långpromenad i skogen. Det var skönt ute idag. Matte höll på och grejade med något i början av promenaden och jag blev sååååå nyfiken. Hon gick väldigt sakta och konstigt den stunden jag kunde se henne men sen försvann hon in i skogen och ur synhåll.
När matte kom ikapp oss så fick jag gå lite lös och springa fram och tillbaka mellan husse och matte. Jag sprang verkligen mitt fortaste och matte och husse verkade jätte nöjda med mig för jag fick gott godis. Husse och jag gjorde en ny övning också .....jag förstod den inte riktigt först men efter ett tag hade jag klurat ut den.....så fort jag gick bredvid honom och tittade honom i ögonen så fick jag godis.....lätt förtjänt alltså:)
När vi gått ett bra tag så kom vi tillbaka till stället där matte hade försvunnit in i skogen och gått så där konstigt.....och.....jaaahaaa....det kom jag väl ihåg. Nu denna gången så fick jag gå efter och kolla vad det var hon hade gjort. Jag luktade mig fram och det var lite klurigt ibland och en väldans massa sten men hux flux så hittade jag en liten mat skål med lock på som lúktade super gott.....Husse berömde mig och klappade om mig och sen öppnade han locket på matlådan och gissa vad som var i....jooo....köttbullar......och dom var till mig....
Nu skall jag gå och vila mig framför den där varma platsen som sprakar och lyser.....
Ha det bra alla ni......Daphne has left the building.....
Vad har hänt sen sist?
070824
I veckan har jag gjort en hel del saker. Kan ju inte skriva om allt men.....
I Onsdags så var jag och min kompis Ayla och hennes och min matte ute i skogen. Matte gick med en stor hink och verkade leta efter något på marken. Nyfiken som jag är samt behjälplig så började jag också leta. Det här letandet höll på läääääänge. Jag kunde allt passa på att lukta efter lite annat smått och gott också men så helt plötsligt hör jag matte tjuta till och börja gräva i marken och snabb som jag är kom jag till undsättning. Det verkade som hon hade hittat mat så jag provsmakade på de där oranga grejerna. Matte lät mig lukta och de luktade riktigt gott. Jag förstod väl inte riktigt mattes glädje över dessa oranga saker men vi fortsatte sökandet över stock och sten tills hon var nöjd.
Efter ett tag så stannade både min och Aylas matte och vi fick stå still jätte länge på en plats. Under tiden så hade matte bytt föremåls intresse till några blå pytte små saker på marken. De stod där och plockade ett bra tag så då passade jag och Ayla på att vila lite och dricka lite vatten.
Det var verkligen jätte kul att gå i skogen så länge. I skogen finns det ju hur mycket som helst att undersöka och lukta på. När vi kom hem den kvällen så var jag jätte trött.
I Torsdags så var vi på ett annat av mina favorit ställen. Ett ställe dit många fyrbeningar kommer och tränar med sina hussar och mattar. Jag träffade Blade där. Han är ju av min sort men mycket mindre även om han hade växt lite sen sist. Matte och husse pratade med Blades matte. De sade något om att passivitet är bra att öva med små pinnar. Jag trodde inte jag hörde rätt .....varför skall man behöva vara still? Nåväl jag vet ju att jag kan det.... i alla fall bättre än förut.
Helt plötsligt när vi står där så börjar alla titta på klockan och det börjar vallfärda en massa fyrbeningar och hussar och mattar ut mot träningsplanens mitt. Tydligen gällde detta även oss för husse fick en väldig fart. Väl ute på planen så får vi ställa upp oss på led och sen lägger sig alla vi fyrbeningar ned.
Detta var ju helt nytt för mig. Ligga ner kan jag ju så då följde jag de andras exempel och gjorde likadant. De andras hussar och mattar lämnade sina hundar men min husse som är bäst i världen och noga tränad stannade kvar hos mig. Så där låg jag i vad som kändes som en evighet och plötsligt säger en okänd röst- Återvänd till hundarna och alla ekipage började bryta upp och leka eller träna runt omkring.
Husse verkade jätte stolt över mig och vi busade en liten stund. Meeeen efter regn kommer solsken.... Nu var det dax för lite stå träning..... har dom inte förstått att jag KAN det redan. Ja, ja vi tränade det eller rättare sagt jag visade husse att jag fortfarande kommer ihåg det. Bra lön är det i alla fall för så lätt jobb.
Efter ett tag när vi tränat så lämnade alla planen och det verkade bli lite nervöst runt omkring bland både två och fyrbeningar. Flera av ekipagen började tåga in i skogen och endast en hund bereddes plats ut på planen. Jag blev lite nyfiken på vad som skulle hända men just då så hade matte och husse bestämt att vi också skulle gå en sväng i skogen. När jag gått där en liten stund så hördes en smäll ganska högt. Jag lyssnade till men fortsatte sen lukta på den där goda grenen jag hittat. Sen kom det en smäll till och jag tittade på husse och matte men de gick och pratade som att de inte hört något.
Visst jag har ju lite bättre hörsel men det där borde de väl ändå hört. Sen kom det där ljudet igen och igen och igen ja, en väldans många gånger i a fall. Tillslut orkade jag inte ens räkna längre. När vi gick tillbaks så var jag nyfiken på vad som hänt men det enda jag såg var att hunden som hade fått planen för sig själv låg i mitten helt stilla. Det måste vart en riktig höjdare som fick hela planen för sig själv. Jag hörde matte och husse prata om något KM och budföring och skott men det var inte något som sade mig nåt.
I alla fall blev detta ännu en spännande dag i mitt liv.
Daphne has left the building
Vad har hänt sen sist?
I går kväll så var jag , matte och husse och två tvåbeningar till på en kvällspromenad ner till sjön. Det var varmt och skönt och en massa skoj att titta på. Vid sjön så bodde det massa två beningar i konstiga lådor med hjul på. De hade dock den goda smaken att flera av dem hade fyrbeningar sådana som jag som sprang utanför hjullådorna. Jag morsade lite snabbt och gick sen vidare.
Precis nere vid vattnet så flög det omkring en massa konstiga djur i luften och de irriterade mig väldigt mycket kan jag säga. När vi gick en bit ifrån så var de inte riktigt lika irriterande. Hursomhelst så var det en massa goda lukter här. Matte och husse verkade mer koncentrerade på något långt ute på vattnet för de stod och stirrade dit ut hela tiden och gav en massa beröm till någon jag inte så. -Åååå så fiiiiint. Titta vad vackert....osv .Dessa ord var tydligen inte riktat till mig men jag förstod aldrig vad det var som var värt all den uppståndelsen. Ja, ja vi är ju som sagt inte av samma sort och helt förstå mig på dem kommer jag aldrig göra. Varför kan de inte vara som oss vanliga hundar?
Idag så gick jag , matte och husse på en promenad i skogen men det var inte vilken skog som helst. Det var som en liiiiiten väg fast inte så hård att gå på men inga störande plåt monster på två eller fyra hjul. Istället så kom det en massa tvåbeningar springandes titt som tätt förbi oss. De kanske hade någon rolig jakt lek på gång eller nåt. Den ena verkade dock aldrig komma ikapp den andre. Jag förstod bara inte varför min husse och matte var så långsamma. Kunde de inte gjort som de andra tvåbeningarna det såg ju skoj ut. Hursomhelst så luktade det riktigt gott utmed den här vägen så jag fick allt stanna till och lämna lite avtryck och bjuda på en av mina makalösa sprättningar.
Efter en stund när vi gått utmed den här jakt vägen så kom vi fram till ett hus. Här bodde en som min matte och husse känner väl. Här brukar jag inte få gå in i alla rum i deras bo låda och jag har alltid undrat varför. Idag fick jag veta det.
De har en sådan där rolig fyrbent sak som pratar lite konstigt och fräser. Den brukade tydligen vara instängd i ett av rummet men inte idag. De ville tydligen inte att vi skulle lära känna varandra...... men inget undgår ju dock mig utan jag såg något i ögonvrån och där var den.
Jag sprang ju (artig som jag är ) fram för att hälsa men oj vad jag misstog mig. Den galningen började jaga mig så jag sprang upp för trappan för att ta skydd men fräsaren kom efter så då började jag skrika på hjälp och då kom matte till min räddning och tog mig därifrån. Den här var inte alls lika rolig som Elvis jag träffade här om dagen. Kanske bäst att passa sig nästa gång. Nu känner jag mig ganska trött så jag får nog ta en middags lur.
Daphne has left the building
Vad har hänt sen sist?
070818
Idag har det varit ganska tråkigt. Matte och husse har varit så trötta. De sov jättelänge och jag försökte på alla sätt att få upp dem i tid. Sen lyckades jag i allafall få iväg dem på en lång promenad men det var ju ingen vidare hastighet de lyckades få upp. Tur var ju ändå att jag fick gå lite lös så jag kunde få springa lite.
Just det ja....under promenaden så gick vi förbi massor utav roliga fyrbenta djur som gick bakom ett staket. Det luktade så gott och det fanns massor av roliga flugor där. De pratatde ju helt klart något annan språk och de tycktes inte förstå mig heller utan bara stod och glodde helt ogenerat. Roliga varelser var det i alla fall, fast stora.
I går kväll var jag hemma hos min kompis Ayla och hennes matte och vi lekte och grejade hela kvällen och halva natten. Precis när jag hade lagt mig skönt för att sova så kom husse för att hämta mig. Jag blev ju givetvis jätte glad för vem sover inte helst hemma i sin egen säng. Jag förstår bara inte varför matte och husse behövde ränna ute så sent, och det mest mystiska.....VARFÖR TOG DE INTE MED MIG?????
Nu är hela flocken i alla fall samlad.....tack och lov och nu börjar jag känna att det luktar gott ute från foder rummet. Tror bestämt matte står och grejar med något gott. Nä....bäst jag går dit. Ha det gott alla ni där ute.
Daphne has left the building
Vad har hänt sen sist?
070812 15:00
Igår hade jag besök av en annan fyrbening som hette Elvis men han var inte av min sort. Vi var ungefär lika stora och han var nästan lika snabb som mig men vi talade inte samma språk alls. Jag försökte ju bjuda in till lek och prata lite men han bara sa Mjauuuu eller nåt annat konstigt. Efter en stund när vi hade känt varandra på pulsen lite så började vi leka på gräsmattan. Elvis var en rolig prick trots att han inte var en hund som jag och jag hoppas han kommer hit fler gånger.
Senare på dagen så åkte matte, Husse , jag och en annan tvåbening som jag känner till en skog som ligger nära en strand. Det var jätte kul. Jag fick springa lös en liiiiiiiten stund och det finns ju inget bättre än det. Jag skötte mig alldeles utmärkt för det har man ju lärt sig att man tjänar på. Ropade husse på mig så kom jag på direkten. Det var en gång jag nästan struntade i att komma och det var när jag såg en sån rolig fågel i vattnet men, stor som jag börjar att bli så tog jag mig samman och sprang tillbaka till resten av flocken.
Idag har det varit jättevarmt precis som de senaste dagarna och det är sååååå skönt. Hoppas det blir så här ett tag nu framöver. Ikväll skall vi åka bort till mina favorit tvåbeningar. De ser ut som vanliga tvåbeningar fast de är mycket mindre och sen har de jätteroliga leksaker som jag också får leka med. De älskar precis som jag att springa omkring och hoppa och leka. Den minsta av dem är också jätte bra på att ge mig godsaker och vem faller inte för lite mutor. Vaddå....hon dricker ju faktiskt ur min vatten skål så hon får ju saker utav mig också....givetvis. Nä nu får jag nog skynda mig men jag skriver mer en annan dag.
Daphne has left the building.
Vad har hänt sen sist?
Idag har vi varit uppe på klubben och det var en massa fyrbeningar där och en och annan två bening. Det första jag sprang på var en av min egen sort och det må jag säga var nästan ett mirakel för jag har inte träffat någon här förut.
Han var dock lite för ung för min smak bara 14 veckor men lite söt var han allt. Hoppas jag kommer träffa honom fler gånger. Matte lovade att ta kort på honom så jag kan lägga upp en bild här på min sida.
Efter detta möte så gick vi slingan i skogen och där kan jag lova att det hade gått många före mig det fanns hur mycket som helst att lukta på. När vi gått klart så gick vi bort till en stor plan med en massa hinder och där såg kollegorna ut att ha det riktigt skoj. Det skälldes och hoppades över dessa pinnar och sprangs i tunnlar mm. Jag hörde husse säga att snart blir det dax för mig att lära mig allt detta. Vad då snart vi var ju här nu.... Icke sa nicke den vinken förstod han inte utan vi gick bort till klubb stugan och där tog husse och matte en sådan där konstig matskål och drack något varmt ur. Jag fick bara sitta bredvid och titta på allt roligt runt omkring.
Efter en stund så fick jag äntligen visa vad jag går för. Husse tog med mig ut på stora planen och jag fick sitta, ligga skälla på beställning och sen övade vi stå..........liiiiiiiiiite tråkigt tycker jag...... med att öva stå alltså.....det är ju så lätt men vad gör man inte för att göra husse glad.....Jag fick ju jättegott godis dessutom. Det var allt för idag..
Daphne has left the building
Vad har hänt sen sist?
Senaste tiden har jag varit lite slö fast när Bosse var här så blev det fart på lilla mig. Han var här själv en dag utan Cilla och det var skoj. Annars får ju inte vi leka för Cilla hon vill liksom ha mig för sig själv.
Idag har det regnat och åskat då känns det skönt att vara inne. Igår och i förrgår var det dock jätte varmt och skönt då låg jag och solade mig på altanen och vaktade baksidan medans matte och husse förde ett himla oväsen och grejade med gräs och häckar och klippte och donade.För att komma tillbaka till det jag började.....baksidan alltså det är något som matte och husse inte fattat hur sårbart den delen är..... med egen grind och allt och dessutom en cykelväg utanför. Det kan ju komma in vem som helst. En vi inte känner alltså..... usch så hemskt.
Visst jag har ju växt till mig lite nu men ibörjan var det inte lätt att hålla koll men man har ju fått en viss rutin. Nu för tiden slösar jag inte på mina skall i onödan men kommer det fram någon till grinden och försöker öppna och jag inte känner igen dem då måste jag allt visa dem att de är bevakade.
Ibland trots att det inte är någon som jag känner igen så kan matte och husse bete sig som att det var ju en trevlig tvåbening. De pratar så lugnt och fint vidare och ibland så till och med släpper de in den (tvåbeningen alltså) genom grinden. Hur kan de veta att detta är ok=ingen fara? Det förstår jag bara inte. Hitintills har det dock inte hänt något utan de (tvåbeningarna jag inte känner ) verkar inte alls vara där för min skull utan de bara går vidare och sätter sig och dricker ur de där konstiga matskålarna de har. Varför gör de inte som jag och leker och springer runt och har skoj så ska man ju göra när ens kompisar kommer. De kanske lär sig med tiden.
Nä nu får jag ta och lägga mig lite jag fick ett sånt gott ben att tugga på igår. Sen tänkte jag ta med matte på en tur ut. Jag måste ut och kolla in vilka som har varit här i krokarna idag.
Ha det gott Daphne has left the building
Vad har hänt sen sist
Tiden går så himla fort nu är det redan fredag. I veckan som gått har jag hunnit med många saker.
I måndags kväll var jag uppe hos en tvåbening som matte och husse känner och där var det riktigt skoj. En massa hundkompisar var det, närmare bestämt fyra stycken . Vi lekte som bara den fast tillslut så blev jag faktiskt lite trött för två av dem var så envisa och kunde inte lämna mig ifred en endaste minut.
Jag har faktiskt varit lite trött de senaste dagarna (får väl erkänna det). Matte och husse har undrat vad det har varit med mig.......Det vet jag ju.... om de bara frågat mig...... Jag börjar ju bli vuxen nu och då blir det så här två gånger om året. Inte undra på att man blir grinig när de går och torkar en med papper hela tiden och det värsta av allt då........försökte sätta på mig några urlöjliga svarta små byxor. Nä tack...... de ville jag inte ha så jag fick allt visa dem hur de skulle tas av. Ja, ja om en så där tre veckoor så är jag fit for fight igen.
De senaste dagarna har ju inte varit fyllda med mitt favorit väder precis men jag har dragit med matte och husse på lång promenader i alla fall......det gör gott både för mig och dem(men främst dom). Ikväll när vi skulle ta korta kvälls turen så fick jag upp ett spår efter en sådan där rolig sak som hoppar fram med långa öron. Åh.... det luktade så gott ...... Husse trodde han visste hur jag skulle gå men jag fick allt visa honom och mycket riktigt......jag hittatde den lille krabaten. Han sprang dock in under ett staket och jag kunde ju inte följa efter eftersom jag hade mitt nya "fina" halsband med koppel på mig.
Idag så hörde jag att matte och husse pratade om min älsklings kompis Eskil. Han är min bästaste kompis nästan. Så fort jag hörde hans namn så sprang jag till fönstret och ropade på honom......men han kom inte. ....Matte och husse bara pratade om honom. De hade träffat hans matte som hade varit jätte ledsen och berättat att en stor hund hade bitit honom jätte illa över ryggen och ruskat honom. Han hade stora sår med dräneringsrör på flera ställen usch......stackars honom. Svansen var också väldigt skadad så nu kommer det dröja innan jag får träffa honom igen.
Ja det var lite av det som hänt de senaste dagarna. Nu skall jag gå och krypa ned under mattes täcke och värma mig lite. Det finns inget bättre än att få sova i mattes och husses säng. Ha det gott så hörs vi snart igen.
Daphne has left the building;)
VAD HAR HÄNT SEN SIST
MINA DAGBOKSANTECKNINGAR
070723
I helgen som var så tog jag med matte och husse på utställning i Strängnäs. He, he .......det var grejer det.
Jag fick träffa gammel husse och gammel matte och dom pussade jag på riktigt mycket. Jag träffade stora syrran med ,men vi hann inte prata så mycket. Min moder såg jag genom gallret men jag vågade inte hälsa på henne, hon verkade lite sur över att jag inte hört av mig på länge.
Min pappa såg jag bara på håll men oj vad tjusig han är. Jag har nog ärvt lite från honom av den där tjusigheten=). Jag kan tänka mig att han är en riktig tjej magnet.
Jag träffade många nya tvåbenta..... och speciellt en kommer jag ihåg. .....Jag vet att jag stod på ett bord och sen kom den där två beningen fram.... helt ok tyckte jag hon verkade..... tills hon trollar fram någon konstig stålställning ur fickan...... Bäst att dra tänkte jag.....det förstod dock inte husse som stod kvar...... Ja, ja....... jag gjorde mitt bästa för att hålla mig undan, men plötsligt så tog tvåbeningen bort stål grejen och började sikta in sig på mina tänder istället....... Det var bara att öppna och visa. ....Mina tänder är jag dock stolt över så de kan hon titta på och se hur ett riktigt garnityr skall se ut.
Jag träffade en hel del snyggingar också oj,oj jag säger då det .....vilka puddingar det finns, det var en svart kille i min egen ålder som jag inte kan glömma.
Jag träffade också på tre små pytte varelser. De såg ut som mig fast bruna och mini mini mini. Inget luktade dom och när de försökte prata så lät det bara som små pip. De var lite äckliga tyckte jag. Min husse och Matte verkade helt uppslukade av dem och pratade så konstigt med dem och pussade på dem, det var som att jag inte fanns.....kan ni tänka er. ........Nu var det verkligen dax att bryta in......Vad höll de på med. .....Jag klättrade upp på matte och visade hur riktiga pussar skall ges. Till slut fick jag med dem där ifrån.
Denna helg var helt ok tyckte jag även om det fanns stunder då jag längtade hem. Vi får väl se när jag träffar en del av fyr och två beningarna igen. Jag vet att matte och husse var jätte glada och nöjda med mig i helgen för att jag visade mig på min bästa sida (som att jag skulle ha någon annan). Jag fick ett jätte gott tuggben och en riktigt god köttbit och sen ett nytt halsband. Det där halsbandet hade dock kunnat kvitta för jag är ingen smyckes tjej. Jag tycker jag är finast naturell.
Ha det gott tills vi ses igen
